Oct 312008
 

Bild på omslaget till boken Det stora svenska äventyret - boken om Svenska Ostindiska CompagnietEn av de bättre böckerna som gjorts för att beskriva Ostindiska Kompaniets olika vedmödor, framgångar och slutgiltliga fall. Utan att boken blir alls detaljrik och tung får man som läsare en bra insikt hur livet tedde sig för de olika människorna som arbetade inom Kompaniet. Bokens författare Robert Hermansson hämtar sitt material från resebeskrivningar och ögonvittnesberättelser på ett sätt som levandegör människornas villkor på ett mycket intressant sätt. Boken är tung utan att vara tjock, lätt utan att vara ytlig. Rekomenderas varmt till alla er som vill veta mer om Svenska Ostindiska Kompaniet.

“Boken är en sammanfattning av allt vad som skrivits om skeppen och resorna och utgör därigenom ett måste för alla som vill ha en absolut guide om denna den svenska handelns storhetstid. Som ett sammanfattande verk över hela epoken är boken outstanding med mängder av mycket fina bilder och mängder av fakta. Verkligheten är den att varje resa egentligen är värd en bok om man skulle vilja fördjupa sig i bolagets och människornas strapatser.” (Goda Nyheter 2 2003)

För att läsa mer om boken så klicka här

Oct 252008
 

Många arkiv innehållande handskrivna originaldokument finns i dag lättillgängligt via internet. Stor energi har lagts ner att tillhandahålla handskrivna dokument genom scanning. Sedan återstår det bara att tolka dessa dokument vilket inte alltid låter göra sig så lätt. Speciellt för generationen (undertecknad) som inte fick lära sig skrivstil. Här kommer ett tips på läsebok för släktforskare och andra som har anledning att behöva hjälp med teckentolkningen från den ibland svårlästa 1700-talsstilen. I slutet av boken tar man också upp specialuttryck som man ofta stöter på: tidsord, titlar och yrken, namn, mynt, mått, vikt och förkortningar. Gå till bokhandel Du hittar exempel på 1700-tals skrivstil genom att titta på följande sidor på Ostindiska kompaniet:

Brev till Jean Abraham Grill från Olof Lindahl 3

Brev till Jean Abraham Grill från Olof Lindahl 5

Kontrakt angående inköp av te (1)

P.S. Hjälp till genom fylla igen "hålen [……] " i texten och skicka dessa till mig genom att lämna kommentarer i slutet av respektive artikel. Tack på förhand.

Jul 312008
 

Den här boken är intressant även om den direkt inte tar upp angelägenheter som berör Ostindiska kompaniet. Boken beskriver Sveriges mest kände sjörövare Lasse i gatan, eller kapare som det egentligen var frågan om. Kapandet var ett sätt för nationer att föra ekonomiskt krig mellan varandra. Kaparbrev delades ut av staten som på så sätt sanktionerade verksamheten. Lasse i gatan vars riktiga namn var Lars Gatenhielm opererade som kapare under det stora nordiska kriget personligt headhuntad av kungen Karl XII.

Kompaniet hade en hel del problem med sjöröveri, i alla fall var det något man tog på största allvar och Kompaniets båtar hade laglig rätt att skydda last och besättning med våld om så skulle behövas. Boken om Lasse i gatan tar i ett kapitel upp hur pirater från Madagaskar närmade sig den Svenska kungen med ett förslag om handel på ostindien under svensk flagg. Initiativet från piraterna föll i god jord hos Kungen men så kom en knapp ivägen för detta företag. Det hela rann ut i sanden men kan ses som ett av de första försöken till en ostindienhandel under svensk flagg. Författare:Lars Ericson Wolke.

Gå till bokhandel

Jul 312008
 

Journalisten, författaren och den populärhistoriskt intresserade Herman Lindqvist beskriver här Ostindiska kompaniets historia på sitt speciella sätt. Boken är rikt illustrerad och Lindqvist ger ett på lättillgängligt sätt möjlighet för läsaren att del av kompaniets intressanta historia.

Gå till bokhandel

Jul 252008
 

Boken “Från Kina till Europa” med underrubriken “Kinesiska konstföremål från de ostindiska kompaniernas tid” gavs ut 1998 i samband med en utställning på Östasiatiska Museet med samma namn. Boken beskriver inte bara en mängd föremål typiska för handeln med Ostindien utan den har även andra självstående kapitel såsom Svenska Ostindiska Kompaniets handel med Kina, konst och kuriosa. Afock den första Kines som besökte Sverige tillägnas ett eget kapitel samt samarbetet som Kompaniet hade med Linné och hans lärjungar. Te och tedrickande får också ett stort utrymme i boken.

Tidigare kunda man gå vidare här och beställa boken via länk direkt till bokshop men efter att den inte längre finns tillgänglig hos någon bokshop på nätet så lämnar jag här ISBN nummer för den som är intresserad att söka vidare på egen hand. Det kan vara värt att kontakta Östasiatiska museet där jag själv införskaffade mitt eget exemplar. Se uppgifter nedan.

Boktitel: Från Kina till Europa, Kinesiska konstföremål från de ostindiska kompaniernas tid
Författare: Jan Wirgin
ISSN: 0585-3257
ISBN: 91-7100-576-5

Östasiatiska museet
Skeppsholmen, Box 16381, 103 27 Stockholm
Tel: 08-519 557 50/70 Fax: 08-519 557 55
E-post:info@ostasiatiska.se

Jul 252008
 

Jan: (1787)

1. Måndag. est Nyårsdagen på Gåsewadholm. skref och öfwerlade med Br Clas om alla angelägenheter. spelte Schack med Major Malmsköld.

2. Tisdag. f:m: kl 10 afreste till Götheborg med Cousinerne Britte Marie, Friedrica och Ulrica Hierta. e:m: fölgde jag dem till Fru Hall hwarest de hörde mitt Instrument, sedan på Comoedien, där LandtPoeten och Le Tableau parlant upfördes. afton hos Hr Hall.

3. Onsdag. f:m: fölgde Fröknarna Hierta till Chinesen Afock, sedan i Domkyrckian där Hr Bäck spelte på Orgwärcket, därefter åkte med dem till Masthugget at se vüen af Staden. middag och afton hos Grefwe Sparre. e:m: expedierade posten visiter. Kl 6 återreste Fröknarna Hierta till Gåsewadholm.

4. Torsdag. f:m: ute i affairer samt expedierade posten. middag hos Directeur af Sandeberg. e:m: visiter samt i Frimurare Logen, hwarest Capitain Kerrulf von Wolffen antogs till Lärlinge och som sedan jemte Bne Gylich, Palm och Wettersten befordrades till Medbröder. därefter war MåltidsLoge. Hertig Carls Nådiga Bref om Bn Lund uplästes i dag, hwarwid jag höll ett tienligt Tal.

5. Fredag. f:m: ute i affairer samt skref till Canton med Ostindiefararen, som i dag alla gingo om bord. Kl 1 afreste jag med M:lle Jongberg från Götheborg och låg öfwer natten i Livered, hos Lagman Reutercrona. wägelaget war ganska swårt af en hiskelig halcka.

6. Lördag. est 13:de dag Jul. middag på Livered. e:m: lät jag wagnen gå landwägen till Koberg, men jag for på Släde öfwer Siön Wandriwatn, då hästen stanade med mig och jag war i stor fara men undslapp, Gudi lof, lyckligen. På Koberg träffades ett stort JuleSällskap, och därifrån min K. Hustru, Mågar och barn, samt Bror Jan – Abram Petersens från Stockholm.

7. Söndag. 8. Måndag. 9. Tisdag. 10. Onsdag . } alla dessa dagar på Koberg, skref, läste samt spelte Quadrille, Verkern och Schack.

 11. Torsdag. f:m: expedierade posten, sedan reste Stina, jag, Jonas och Charles Emil till Forstena till min K. Måg Gustaf Lewenhaupt.

12. Fredag. f:m: expedierade posten. e:m: musicerade med Konstmästaren Eurenius, Herr Eberhard och Jonas. Öfwersten Haijs woro här.

13. Lördag . e:m: reste wi till Onsiö till Öfwerste Haij, då jag under ditresan giorde visiter i Wenersborg. musicerade på Onsiö.

14. Söndag. hela dagen på Onsiö samt musicerade. Landshöfdingen Liljehorn med Fru och Swågrar woro där.

 15. Måndag. f:m: reste jag till Wenersborg då jag under wägen besökte Secretair Dinnetz på Nabbensberg. middag hos Landshöfdingen Liljehorn. e:m: visiter, sedan till Supercargeur Dittmer på Rånnum. afton på Forstena.

16. Tisdag. 17. Onsdag. } på Forstena, skref, läste, spelte Schack, Grand Trictrac och musicerade.

Se även ytterligare utdrag genom at klicka här

Jul 242008
 
Ostindiska Compagniet och jakten på silver snillen eller tokstollar

Mycket har skrivits om Ostindiska kompaniet och om de segelfartyg som hämtade hem ovärderliga skatter till Sverige. Men i den här nya boken beskrivs en helt annan historia, så fantastisk att den skulle platsa i vilket TV-drama eller “såpa” som helst.

Det hemliga och spektakulära gruvprojekt som drogs igång i slutet av 1700-talet, delvis med pengar från Ostindiska Companiet och gräddan av den gustavianska tidens ämbetsmän, blev ett fiasko som saknar motsvarighet i svensk industrihistoria. Journalisterna Bertil Holmström (som tidigare givit ut boken “Tio dagar som skakade Göteborg”) och Rolf Gustafsson tar läsaren med in i en hittills okänd serie bisarra och dramatiska händelser, där alkemister, äventyrare, kungligheter och bedragare är inblandade i ett vågspel djupt inne i Dalslands ödsliga skogar.1

Gå till bokhandel


Hänvisningar:

  1. Pressinformation till boksläpp 3 april 2007, Warne förlag(())
Jul 232008
 

Claes Fredrik Hornstedt fick en grundlig utbildning i naturhistoria på Universitetet i Uppsala. Hans avhandling (1781) innehåller några plantor insamlade i japan av hans lärare och mentor Carl Peter Thunberg. På uppmaning av Thunberg seglade Hornstedt till Sydostasien 1783 där han började samla naturalia, med stöd av Batavian Society of Arts and Sciences.

1785 återvände Hornstedt till Europa på grund av dålig hälsa. Efter kortare uppehåll i Nederländerna, Frankrike och Danmark tog han 1786 examen i medicin på det tyska universitet Greifswalds. Tillbaka i Sverige utsågs Hornstedt till kurator och föreläsare i naturhistoria vid museet i Linköping (1787). Efter att tagit värvning i Svenska flottan 1796 blev han krigsfånge i det Svensk-Ryska kriget (1808) och utsedd till chefsläkare på ett ryskt lassaret på fortet Sveaborg. Hornstedt dog i Maj 1809.

Trots Hornstedts korta uppehåll i Sydostasien lyckades han hämta hem en imponerande mängd naturalia och etnologiska objekt. Trots att han aldrig kom i närheten av Japan så innehåller samlingen en serie av medicinska teckningar baserade på den Japanska boken Shinkyû gokuhishô. Dessa teckningar gavs till honom av Isaac Titsing som hade kommit tillbaka till Batavia efter hans andra resa från Ostindiska Kompaniets handlingsstation Dejima (Deshima)  hösten 1683.1

Boktips.2


Hänvisningar:

  1. http://www.flc.kyushu-u.ac.jp/~michel/serv/eujap/18thc/hornstedt/index.html(())
  2. http://www.ostindiskakompaniet.se/bocker/brev-fran-batavia-en-resa-till-ostindien-1782-1786/(())
Jul 232008
 

Den svenska botanisten och läkaren Clas Fredrik Hornstedt :s anteckningar från hans resa till Ostindien 1782-1786 utges i sin helhet försedda med artiklar, kommentarer och de rika originalillustrationerna i färg. Hornstedt reste med Ostindiska kompaniets skepp “Sophia Magdalena” från Göteborg via Godahoppsudden till Java. Han var den kända naturvetaren Carl Peter Thunbergs elev och avsikten med resan var att samla in exotiska naturalier till de svenska samlingarna. På Java stannade Hornstedt ett år och tillbringade största delen av tiden i huvudstaden Batavia, men gjorde också kortare resor in i landet samt till öarna utanför Javas kust. Speciellt för Hornstedts anteckningar är hans färgrika skildringar av den kinesiska befolkningen i Batavia – framför allt deras religiösa fester, musik och skådespel. Efter återkomsten till Amsterdam reste Hornstedt via Leiden och Haag till Paris, där reseanteckningarna avslutas.

Bokhandel

Jul 232008
 

Pressmeddelande 10.6.20081

Peter Johan Bladh (1746–1816), född i Vasa, var den enda av finsk härkomst som nådde upp till den högt uppsatta positionen som superkargör, en slags verkställande direktör, vid Svenska ostindiska kompaniet. Bladh var med på ett flertal handelsresor till Kina och bodde under många år i Kanton, där han blev chef för det svenska kontoret. Birgit Lunelund följer Bladhs karriär inom kompaniet och hans vardag i Kanton genom brev och andra handlingar.2

Bokhandel3



Hänvisningar:

  1. http://www.sls.fi/media/pressmeddelanden/10062008_reinius_bladh.pdf(())
  2. http://www.ostindiskakompaniet.se/bladh-petter-johan/(())
  3. Peter Johan Bladh och Svenska Ostindiska Compagniet åren 1766–84(())
Jul 162008
 
Beställning Till på Skeppet År
Skeppsskrivare Kanton Sophia Ulrica 1766
Assistent Kanton Adolph Fredrik 1768
Assistent Kanton Stockholmsslott 1771
Assistent Kanton Drottning Sophia Magdalena 1773
Super Cargo Kanton Stockholmsslott 1776

Se även “Peter Johan Bladh – Ostindienfararen, superkargören och kanslirådet av K.I. Nordlund”1

Boktips: Peter Johan Bladh och Svenska Ostindiska Compagniet åren 1766–84


Hänvisningar:

  1. http://sydaby.eget.net/swe/bladh/bladh.htm(())
Apr 162008
 

“Det första dokumenterade kinesiska besöket i Sverige skedde under Gustav III dagar när en nyfiken ung sydkinesisk handelsman, tillika tolk åt Svenska Ostindiska kompaniet, Afock, år 1786, besökte landet inbjuden av superkargören Olof Lindahl. När kungen frågade honom om han inte var förvånad över att Sverige hade så liten befolkning ska han ha svarat med kinesisk artighet: ”Ja, litet Fålke, män gote Fålket”1

Det är den 20:e Juli 1786. Olof Lindahl har efter att som stationär superkargör åt Ostindiska kompaniet i Kanton i över 7 år återkommit till Svensk mark. Denna resa skulle även bli den sista kinaresan för Olof. Han var nu 38 år gammal och det var dags att stanna på svensk mark efter att i 20 år, nästan konstant, antingen befunnit sig på ett skepp till eller ifrån- eller boende i Kina. Olof kunde minnas tillbaka då han, bara 18 år, stigit på Skeppet Adolph Fredrik som skeppsskrivare. Det hade blivit 6 resor totalt i kompaniets tjänst och nu äntligen skulle han få möjlighet att använda sig av förmögenheten som tjänats ihop. Olofs engagemang i Kompaniet var dock långt ifrån över. Nu var siktet ställt på det slutgiltiga karriärsmålet för en sann tjänsteman vid Kompaniet. Olof Lindahl skulle inte sluta förren han tillskansat sig titeln Direktör vid Ostindiska kompaniet.

Som ett av stegen i att realisera denna plan genomförde Olof en riktig PR-kupp. Han hade bjudit med sig en ung kinesisk lingvist (översättare) att följa med på resan tillbaka Sverige. Detta var första gången en kines beträdde svensk mark.2

Att denna inbjudan skulle göra stort intryck vid hemkomsten visste Olof. Det skulle ge en fot i dörren till de flesta som var något att räkna med och en god möjlighet att bygga vidare på nätverket för det kommande värvet på svensk mark.


Hänvisningar:

  1. Citat ur Kjellgren (2001) Sveriges kineser(())
  2. I artikeln Afock- den förste kines som besökte Sverige som publicerades i Orientaliska studier Nr 98, 1998 skriver Jan Wirgin att en kinesisk köpman vid namn Choi A-fuk besökte Sverige som gäst till Superkargören vid Ostindiska kompaniet Olof Lindahl. Wirgin skriver också att det “så vitt man vet var den förste kines som besökt Sverige”. Det har hävdats att den högt uppsatte Hongköpmannen och tillika mandarinen Pon-key qua skulle ha gästat Niclas Sahlgren i Göteborg. Det finns inga belägg för att så skulle vara fallet skriver Wirgin i samma artikel. Artikeln om det första dokumenterade kinesiska besöket i Sverige är även publicerad i boken Från Kina till Europa(())
Apr 122008
 

Juli 1778

 25. Lördag.

f:m: Contoiret. middag hemma böd Directeur Sandeberg, Hr Dachow och dess Son, Majoren Baron Raab, Lieut. Baron Raab, och 2 unga Baroner Raab med deras Informator, Ruthensparre, Fändrick Rydingswärd, Direct: Törngren, Kongl. Secret. von Asp, Fändricken Baron Ulfsparre, Supercargeurerne Alnoor och Lindal, Borgmästar Petterson, och Podoliin. e:m: Contoiret. till afton woro Dachaw, dess Son, Ruthensparre, Alnor, Lindahl, Borg:t Petterson och Almgren hos mig.

Juni 1787

 18. Måndag

. f:m: hemma och skref samt ute i affairer. middag hos Swåger Carl S:d. e:m: i Salomoniske Logen, hwarest Barnhus Directeurs wal skedde, då jag och Br Holterman confirmerades, men Br Lars Wohlfahrt waldes i Br. Törnstens ställe. Till Lärlingar recipierades Supercargeuren Lindahl och Assistenten Scheuling, hwilka jemte de sist antagne Lieutenant Baron Leyonhuvud och Hr Zaar befordrades till Medbröder. sedan war Måltids Loge.

 22. Fredag.

f:m: hemma och skref samt ute i affairer. middag hemma. e:m: expedierade posten. sedan i Frimurare Logen hwarest Bne Witte. d´Orchimont, Silfwerhielm, von Utfall och O. Lindahl befordrades till Mästare. afton böd Swåger Carl S:d till Gabrielsons.

 Jan. 1791

 1. Lördag.

Nyårsdag. 2. Söndag. 3. Måndag. 4. Tisdag. 5. Onsdag. 6. Torsdag. 13:de dag jul. 7. Fredag. }

 8. Lördag.

f:m: kl 11 afreste jag från Gusum, och kom till Norrköping e:m: kl ½ 4. visite hos Professor Lidén. afton hema och skref med posten.

 9. Söndag.

reste jag till Lindö till Kammarherren Baron Knut Leyonhufwud till middagen, och blef där öfwer natten.

 10. Måndag.

f:m: öfverlade med Baron Leyonhufvud om Coldins affairer. e:m: återreste till Norrköping, och souperade hos Hr Supercargeuren Lindahl. spelte Whist.