Oct 252008
 

Många arkiv innehållande handskrivna originaldokument finns i dag lättillgängligt via internet. Stor energi har lagts ner att tillhandahålla handskrivna dokument genom scanning. Sedan återstår det bara att tolka dessa dokument vilket inte alltid låter göra sig så lätt. Speciellt för generationen (undertecknad) som inte fick lära sig skrivstil. Här kommer ett tips på läsebok för släktforskare och andra som har anledning att behöva hjälp med teckentolkningen från den ibland svårlästa 1700-talsstilen. I slutet av boken tar man också upp specialuttryck som man ofta stöter på: tidsord, titlar och yrken, namn, mynt, mått, vikt och förkortningar. Gå till bokhandel Du hittar exempel på 1700-tals skrivstil genom att titta på följande sidor på Ostindiska kompaniet:

Brev till Jean Abraham Grill från Olof Lindahl 3

Brev till Jean Abraham Grill från Olof Lindahl 5

Kontrakt angående inköp av te (1)

P.S. Hjälp till genom fylla igen "hålen [……] " i texten och skicka dessa till mig genom att lämna kommentarer i slutet av respektive artikel. Tack på förhand.

Apr 162008
 

“Det första dokumenterade kinesiska besöket i Sverige skedde under Gustav III dagar när en nyfiken ung sydkinesisk handelsman, tillika tolk åt Svenska Ostindiska kompaniet, Afock, år 1786, besökte landet inbjuden av superkargören Olof Lindahl. När kungen frågade honom om han inte var förvånad över att Sverige hade så liten befolkning ska han ha svarat med kinesisk artighet: ”Ja, litet Fålke, män gote Fålket”1

Det är den 20:e Juli 1786. Olof Lindahl har efter att som stationär superkargör åt Ostindiska kompaniet i Kanton i över 7 år återkommit till Svensk mark. Denna resa skulle även bli den sista kinaresan för Olof. Han var nu 38 år gammal och det var dags att stanna på svensk mark efter att i 20 år, nästan konstant, antingen befunnit sig på ett skepp till eller ifrån- eller boende i Kina. Olof kunde minnas tillbaka då han, bara 18 år, stigit på Skeppet Adolph Fredrik som skeppsskrivare. Det hade blivit 6 resor totalt i kompaniets tjänst och nu äntligen skulle han få möjlighet att använda sig av förmögenheten som tjänats ihop. Olofs engagemang i Kompaniet var dock långt ifrån över. Nu var siktet ställt på det slutgiltiga karriärsmålet för en sann tjänsteman vid Kompaniet. Olof Lindahl skulle inte sluta förren han tillskansat sig titeln Direktör vid Ostindiska kompaniet.

Som ett av stegen i att realisera denna plan genomförde Olof en riktig PR-kupp. Han hade bjudit med sig en ung kinesisk lingvist (översättare) att följa med på resan tillbaka Sverige. Detta var första gången en kines beträdde svensk mark.2

Att denna inbjudan skulle göra stort intryck vid hemkomsten visste Olof. Det skulle ge en fot i dörren till de flesta som var något att räkna med och en god möjlighet att bygga vidare på nätverket för det kommande värvet på svensk mark.


Hänvisningar:

  1. Citat ur Kjellgren (2001) Sveriges kineser(())
  2. I artikeln Afock- den förste kines som besökte Sverige som publicerades i Orientaliska studier Nr 98, 1998 skriver Jan Wirgin att en kinesisk köpman vid namn Choi A-fuk besökte Sverige som gäst till Superkargören vid Ostindiska kompaniet Olof Lindahl. Wirgin skriver också att det “så vitt man vet var den förste kines som besökt Sverige”. Det har hävdats att den högt uppsatte Hongköpmannen och tillika mandarinen Pon-key qua skulle ha gästat Niclas Sahlgren i Göteborg. Det finns inga belägg för att så skulle vara fallet skriver Wirgin i samma artikel. Artikeln om det första dokumenterade kinesiska besöket i Sverige är även publicerad i boken Från Kina till Europa(())