Nov 192008
 

År skrev Jean Abraham 1757 till vännen Samuel Schütz:

"Varför jag inte vill resa på Ostindien: 1) de indiska resorna är endast för lathundar, varibland jag väl warit att räknas, men vill söka att bättra mig 2) där är litet eller inget att lära 3) att sedan man därmed efter två à tre resor utan någon förtjänst inte komma till en superkargör ….. och säg mig huru en del av wåra lata och dumma herrar superkargörer, där är ej en enda som har satt sig ner under åren och upprättat något gott köpmanshus utan stryka allesammans kring gatorna som andra lättingar."1



Hänvisningar:

  1. Länk till nordiska museet(())
Jul 162008
 

Tionde serien. No. 1151                                                                 10 Mars 1767

Kontrakt emellan J. Abr. Grill å Svenska Ostindiska Compagniets vägnar och Kontrakt om Te sid 1Kinesiske handlaren Poankhequa,1 att denne senare till de ? Ostindiska Compagniets skepp “som ankommer till Canton detta år” skulle levferere 4550 Peckul Boheé the och 500 peckul ankoy Coryo, emot ett betingat pris af 15 Tael och 5 maes ? Peckul af 142 skålpund… forts2

Jag Poankhequa tillstår härmed att hafva med Herr Jean Abraham Grill, å Svenska

ostindiska kompaniets wägnar ingått kontrakt att till närmaste av kompaniets skepp som ankomma till Kanton detta år leverera fyra tusende femhundra och femtio Peckull sundt och gott Boheé Te, av bästa sorten fritt från al

l blandning, av god lukt och färg uti vattnet samt inga svarta och skadade blader; och femhundra Peckul av allra bästa sorten ankoy Coryo, fritt från grus och all slags blandning, emot ett betingat pris av femton tael och fem mes per Peckul av 142 Svenska skålpund… forts2

Läs mer om te http://www.teradet.se/m1.asp

Kontrakt om te mellan Poankeyqua och Jean Abraham Grill


Hänvisningar:

  1. Den kinesiske handelsmannen och mandarinen Poankhequa finns avbildad på ett spegelporträtt som innehas av Göteborgs historiska museum. Portättet skall varit en gåva av Poankeyqua i samband med ett besök som den samme gjort i Göteborg. (Tore Frängsmyr, Ostindiska kompaniet, 1976, bild och bildtext s.58) Det finns dock inga belägg för att detta besök någonsin skett då sannolikheten för att en så högt uppsatt tjänsteman skulle ha företagit en så farofylld resa till avlägsna Sverige förefaller otroligt. (J Wirgin, Från Kina till Europa s.219) se även artikel om Afock- den första kines som besökte sverige (())
  2. Ostindiska kompaniet dokument och personer, 1731-1813(())(())
Apr 162008
 
Brukspatronen ädel och högacktade Herr Johan Ab: Grill

Den 22: Juni 1775 Stockholm

brev s.1
Med fullkommeligaste Högacktning har ähran förblifwa Ädel ock Högackt. Herr BruksPatronens Ödmjuke Tjenare Olof Lindahl.

Ädel ock Högacktade Herr BruksPatron

Härmed får i ödmiukhet ähran så wähl berätta wår hemkomst med OstIndiska Skieppen til Giötheborg, som många wördsamma hälsningar öfwerställandes från Herr Jacob Hahr, H And. Arfwidson o Maule som wid wårt upbrytande från Canton som skiede den 16 Decemb. Förledit år, mådde sambeligen ganska wähle.

brev sidan 2

Likaledes berätta att jag från Herr Jacob Hahr hembragt ett bref Hr BruksPatron.n tilhörigt och hwilket nu genast skolat medfölja, om jag warit wiss uppå att dermed ey begådt fehl, emedan brefwet innehåller någonting som jag frucktar af tryckning i postwäskan kunde taga skada, wil således hafwa anstånd tils jag härom blir ytterligare underättad, ock hwarom torde få äran wänta mig några ord till rättelse.

Af förändringar i China wet jag inga utom Danska Chefen Hr Irgens frånfälle samt en betydelig falisement i Taijquas hus.

Engelska Supercarguen Harrison som i år hemgeck til england, för att genom ombyte af Climat kunna uprätta Sin aftagande hälsa dog under wårt wistande i St Helena dit han med ett engelskt Skiepp anlände 2ne dagar efter oss. På samma tid och Ställe

brev sidan 3

blef äfwen wähl Opperstyrmannen på Skieppet KronPrintz Gustaf Herr Johan Olbers efter en Långsam siukdom alt ifrån Canton död ock beledsagades därstädes, af oss som dess efterLefwande wänner och sörgande til sitt hvilorum.

Med fullkommeligaste Högacktning har ähran förblifwa Ädel ock Högackt. Herr BruksPatronens Ödmjuke Tjenare Olof Lindahl.

Källa: Ostindiska Nordiska museet